Om visuella effekter och regelverk
Höga vindkraftverk kräver hinderbelysning för att säkerställa flygsäkerheten. Detta regleras av Transportstyrelsens föreskrifter och innebär att vindkraftverk över en viss höjd måste förses med blinkande högintensivt ljus – synligt på mycket långa avstånd. För boende i närheten har detta fått tydliga konsekvenser för landskapsbild, natthimmel och livsmiljö.
Gällande regelverk: vitt blinkande ljus på höga verk
I dagsläget gäller att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter har ett vitt högintensivt blinkande hinderljus enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2020:88). Ljusstyrkan anpassas efter ljusförhållandena:
- 100 000 candela dagtid
- 20 000 candela i skymning/gryning
- 2 000 candela nattetid
Ljuset placeras på tornets topp och är synligt över mycket stora avstånd, särskilt i landsbygdsområden utan konkurrerande ljuskällor.
Fast belysning på tornet
Verk med nacellen på en höjd över 150 meter har tre röda lampor med fast belysning placerade på tornets halva höjd, de lyser med 32 candela. Syftet är att markera verkets vertikala utsträckning.
I praktiken innebär detta att ett enskilt verk kan ha två separata ljuskällor – vilket ökar den visuella närvaron nattetid, särskilt i horisontell siktlinje. Effekten förstärks när flera verk placeras i rad eller i grupper.
Visuell påverkan i glesbygd och naturnära miljöer
Många som bor eller vistas i närheten av vindkraftparker upplever hinderbelysningen som störande, särskilt i områden där mörker annars dominerar. Ljuset blinkar med jämn frekvens dygnet runt, oavsett om flygtrafik är närvarande eller inte. I större parker förstärks effekten ytterligare av synkroniserad blinkning.
Trots att tekniken för radarstyrd hinderbelysning – som aktiveras först vid inkommande flygtrafik – finns tillgänglig, är den inte kravställd i Sverige. Det innebär att många parker lyser konstant, även i områden med mycket begränsad flygtrafik.
Förslag: rött blinkande ljus på verk upp till 315 meter
Transportstyrelsen har 2023/2024 lagt ett remissförslag om att tillåta rött blinkande hinderljus på vindkraftverk upp till 315 meters höjd. Syftet är att minska den visuella påverkan nattetid, särskilt i känsliga landskap. I nuläget är detta inte beslutat eller infört, men förslaget representerar en potentiell ändring av dagens regler.
Inga krav på att bedöma visuell påverkan från ljus
Trots den dokumenterade påverkan finns inga tvingande krav på att redovisa hinderbelysningens effekter i miljökonsekvensbeskrivningar. Påverkan på boendemiljö, natthimmel och landskapskaraktär bedöms sällan i detalj. Det finns inte heller några krav på kompensation för ljusets påverkan – till skillnad från exempelvis buller eller skuggor.
Lampteknik påverkar upplevelsen
Tekniska specifikationer som candela och frekvens säger inte allt om hur ljuset upplevs. Jämförande observationer visar att olika fabrikat kan ge mycket olika intryck, trots liknande data. Exempelvis har lampor från Obelux och Orga noterats uppföra sig olika i skymningsläge: Obelux behåller en snabb, distinkt blinkning medan Orga övergår i ett långsamt och utdraget blink. Trots identisk frekvens upplevs Obeluxlampans blink som betydligt mer påfrestande, särskilt i mörka och visuellt känsliga landskap.
Detta visar att den faktiska påverkan inte bara beror på teknisk klassning – utan på ljusets karaktär, blinkmönster och sammanhang. Miljöprövningar som berör hinderbelysning bör därför ta hänsyn till den reella visuella effekten, inte enbart till regeluppfyllelse.