Om bygdepeng, fastighetsägarkontrakt och faktiska effekter för lokalsamhället
Det hävdas ofta att vindkraftsutbyggnad skapar nytta för lokalsamhället genom ekonomisk ersättning, arbetstillfällen och lokal utveckling. I praktiken är den ekonomiska nyttan för det omgivande samhället begränsad och ojämnt fördelad. Många av de påstådda fördelarna saknar formella krav, insyn eller uppföljning.
Bygdepeng – frivillig och oreglerad
En vanlig form av lokal ersättning är så kallad bygdepeng – en frivillig betalning från exploatören till en förening eller stiftelse i området. Det finns inga lagkrav på att bygdepeng ska betalas, och nivån, formen och fördelningen varierar stort. Summorna som betalas ut är ofta små i förhållande till anläggningens intäkter, och beslut om användning fattas utan inflytande från dem som drabbas direkt.
Bygdepeng betalas i regel förutsatt att parken byggs, vilket gör det till ett incitament snarare än en kompensation.
Fastighetsägarkontrakt – koncentrerad ersättning
Den ekonomiskt största delen av ersättningen går till markägare som upplåter mark för verk, vägar och ledningsdragningar. Kontrakten skrivs mellan markägaren och exploatören och är inte offentliga. Ersättningen är individuell, och den som inte upplåter mark – men ändå påverkas av buller, skuggor eller ljus – får ingen ersättning alls.
Det leder ofta till en lokal obalans, där en liten grupp får direkt ekonomisk nytta medan omgivande fastighetsägare enbart drabbas av negativa konsekvenser.
Arbetstillfällen – tillfälliga och externa
Vindkraften beskrivs ofta som en källa till arbetstillfällen, men i praktiken gäller detta främst under byggtiden och ofta med tillrest arbetskraft. Den långsiktiga driften kräver mycket begränsad personal, särskilt vid fjärrövervakning av parker. Några få servicearbeten utförs lokalt, men de flesta arbetstillfällen försvinner när byggfasen är avslutad.
Begränsat lokalt inflytande
Det finns ingen skyldighet att förhandla med lokalsamhället om ekonomiska villkor. Det finns inte heller några regler för hur pengar ska fördelas, följas upp eller redovisas. Ersättning betalas inte i relation till påverkan, utan till formella avtal – vilket gör att närboende ofta lämnas utan kompensation trots betydande intrång i vardagsmiljö, utsikt, sömn, livskvalitet och fastighetsvärde.
Slutsats
Trots att vindkraft ofta framställs som en källa till lokal nytta är det ekonomiska utfallet begränsat och ojämnt fördelat. Bygdepeng är frivillig, markavtal är slutna och arbetstillfällen tillfälliga. Den som påverkas men inte upplåter mark får i regel ingen ersättning alls. Påståendet om lokal nytta saknar därmed täckning i hur ekonomin fördelas i praktiken.