Ett robust elsystem handlar inte om att producera mest möjlig el över året, utan om att elen finns där när den behövs. Under kalla vinterdagar kan vindkraftens produktion sjunka till nära noll – samtidigt över stora delar av Sverige och Norden. Det är just då efterfrågan på el är som störst. Att det blåser någon annanstans är inte tillräckligt när hela elsystemet är beroende av att effektbalansen hålls varje enskild timme.

Det hävdas ofta att Sverige står inför en kraftigt ökad elanvändning, och att vindkraft är det snabbaste och billigaste sättet att möta behovet. I själva verket är frågan mer komplex. Elsystemet behöver inte bara mer energi över tid – utan effekt, stabilitet och planerbarhet. Där är vindkraftens bidrag begränsat.

Vindkraften lyfts ofta fram som en motor för nya jobb – både direkt i samband med byggnation och indirekt genom att främja lokal tillväxt. Men bakom siffrorna finns en mer komplex verklighet. Arbetstillfällena är i stor utsträckning tillfälliga, effekterna på det lokala näringslivet är osäkra och kopplingen mellan vindkraftsetableringar och industriell utveckling saknar ofta konkret innehåll.

Etablering av vindkraftverk nära bostäder påverkar både boendemiljö och fastighetsvärden. Trots detta hanteras frågan ofta ytligt i tillståndsprocesser, och påverkan på den enskilde fastighetsägaren bedöms sällan systematiskt eller långsiktigt.

Det hävdas ofta att kommunen har sista ordet när det gäller vindkraft – att "inget kan byggas utan kommunens godkännande". I praktiken är det kommunala inflytandet begränsat, sent i processen och saknar många av de verktyg som krävs för faktisk styrning.